VI BÖRJAR MED ATT SPALTA UPP TRÄNINGEN I TRE GRUPPER:

Grupp 1:    STYRKETRÄNING  (för muskelfattig häst)
Grupp 2:    GRUNDKONDITION  (hjärt- och lungkapacitet)
Grupp 3:   MJÖLKSYRETRÄNING  (stå distans)

TRÄNING AV UNGHÄST OCH ÄLDRE HÄST ÄR I GRUNDEN LIKA,
DÄRFÖR ANGER VI VÄRDENA FÖR UNGHÄST INOM PARENTES.

GRUPP 1:
Styrketräning är naturligtvis en synnerligen viktig bit av träningen, särskilt för
den unga hästen, där muskulaturen utgör ett viktigt skydd för senor och ligamenter.
Då den fantastiskt fina avelsverksamheten har bidragit till att nästan alla unghästar
idag har "mycket lätt för sig", är det av naturliga skäl synnerligen lätt att köra lite för
fort och på det viset råka ut för ett "haveri" av något slag.
Kanske beroende på att muskler, ligamenter, ej ifyllda växtzoner m.m. ej har
kommit lika långt som kunnandet. Det är därför viktigt att komma igång med styrke-
träningen redan vid 1,5 års ålder så att hästen får "riktiga ben" att träna vidare på.
Fysiologerna är rörande överens om att den träning som man missar under
1,5- till 2-års perioden aldrig kan tas igen.
Jämför med barn och ungdom med ambition att nå elitnivå inom humanidrotten.
Självklart måste man ta det försiktigt och vara synnerligen observant med all träning
av unghäst.
Däremot kan man nog vara betydligt tuffare mot en vuxen häst där man nog med
tidigare träningsmetoder varit alltför vek. Det är ju trots allt en "elitidrottsindivid"
som skall tränas för hårda duster mot knallhårt motstånd.

Nu över till själva träningsmönstret:
När det gäller den här typen av styrketräning så är det skritt som gäller, med maxinalt
30 sekunders intervaller, för att få en växelvis sammandragning och avslappning av
muskulaturen. Då hästen snabbt blir starkare av den här typen av träning går det ej
att ange rätt och speciellt tryck. Därför måste man i första hand titta på hästens
steglängd som skall vara maximal.
Låt hästen skritta med väldigt lågt tryck för att sedan öka trycket succesivt.
Du märker då att steglängden ökar med ökande tryck. Vid fortsatt ökande av trycket
kommer man till ett läge där steglängden vänder och blir kortare igen.
Sänk då trycket tills dess du ser att hästen når sin maximala steglängd.
Samma sak gäller efter en stund då tröttheten tilltar. Då kan man få justera ner trycket
lite för att öka steglängden. Här gäller det att Du verkligen är observant på signalerna
från Din häst.
Den första tiden räcker det att köra i 10 minuter, alltså 10 stycken 30 sekunders
intervaller. Öka på eftersom för att så småningom komma till maximalt 30 intervaller.
Den här träningen kan utföras varannan dag.

OBSERVERA att det är SYNNERLIGEN VIKTIGT att hästen är varm innan
tryckintervallerna påbörjas. Minst 20 minuter i lätt trav utan belastning!
MINST LIKA VIKTIGT är det att efter avslutade intervaller köra hästen i lätt
trav minst 20 minuter för att rensa ur muskulaturen.

För att undvika att hästen blir stel och kantig så är det viktigt att redan efter 14 dagars
tryckvagnstränande köra hästen med en lätt vagn, speedcart eller sulky, i ett antal
200 - 300 meters ruscher med maxfart vad hästen kan prestera med avslappningsjogg
emellan ruscherna. Detta upprepas var tredje dag.
Ett lämpligt upplägg kan vara tryckvagn i tre dagar, ruscher i två dagar samt två vilodagar,
i lämplig mix.
Meningen med detta är att få snabbhet, snärt och spänst i den nypåbyggda muskulaturen.
För att bygga upp den mentala hälsan och få allmän avslappning rekommenderas att
en dag i veckan köra lätt joggtrav med lätt vagn längs lugna vägar i skogen.

GRUPP 2:
När vi nu har klarat av grupp 1 bör Du ha en spänstig, snärtig och pigg häst med ben
som med lätthet bär upp kroppen.
Nu gäller det att få en bra hjärtmuskel samt bra lungkapacitet, vilka i sin tur skall förse
muskler och mentala funktioner med syre. Detta kallas ofta GRUNDKONDITION
och denna åstadkommer man med så kallad mängdträning.
Nu måste vi börja med att definiera uttrycket "TRYCKET" som av någon anledning
blivit ett mått på hur tungt hästen får dra. Denna belastning borde beskrivas med den
korrekta storheten "Kilopond".
Teoretisk kan detta mätas genom att sätta en våg i draglinan som du fäster vid bröstan.
Krångligt värre och dessutom oerhört ungefärligt eftersom sådana saker som bland
annat Din kroppsvikt, marklutning samt underlagets beskaffenhet väger in.
För att göra detta hanterligt och lätt så använder vi den yttre skalan på manometern som
är graderad i MPa (MegaPascal). Den är graderad 0-25 och här kan Du multiplicera
mätarutslaget med 2, så får Du fram hur många "KILO" hästen drar.
Exempel:  Du ställer in trycket på 12MPa, x 2 = 24 kilo.

Nu återgår vi till MÄNGDTRÄNINGEN och då är det bara trav som gäller under
hela träningspasset.
Med Din PROTRAINER bygger Du nu en egen designad träningsslinga med backar
och plan mark omväxlande.
"TRYCKET" för att åstadkomma backen skall vara 6-7  (4-5) och längden skall vara
c:a en minut. Hastigheten c:a 25 km/t = 2.24 tempo.
Tänk nu på att Du byggt en ganska lång backe. Faktiskt 416 meter. Det är så långt
man hinner på en minut i 2.24 tempo.
Du petar nu ur pedalen och trycket försvinner = plan mark där nu hästen får åter-
hämta sig i 1 till 1,5 minut varefter Du trycker in pedalen igen för att påbörja
nästa "backe". o.s.v.
Det här mönstret kör Du första gången c:a 10 minuter (=4 backar) och ökar succesivt
för att om en månad vara uppe i 45-50 minuter (=20 backar)
Träningsdos: Varannan dag, däremellan hage.
Kom ihåg att stoppa in en dag i vecka med ruscher i lätt vagn enligt redogörelsen under
grupp 1, för att behålla snabbheten och spänsten under denna träningsperiod.
Att ha tillgång till pulsmätare under denna period är en klar fördel och pulsen bör
EJ någon gång överstiga 170-180 slag.
Var noga med att ta puls och temp före varje träningspass.

GRUPP 3:
Nu har Du klarat av grupp 1 och 2 och förhoppningsvis har Du en snabb, såänstig häst
med kondition till "världens ände".
Vi skall nu försöka se till att spänsten och stinget sitter kvar ända in i mål.
Som bekant är det mjölksyran som orsakar förlusten av all spänst och kraft i muskeln.
Detta förorsakar i sin tur skador på bland annat senor och ligamenter och just därför
är just den här träningsgruppen synnerligen viktig, kanske rent av den allra viktigaste.

Här, om någonsin, är pulsmätaren ett oerhört viktigt hjälpmedel eftersom den ger Dig
upplysning om arbetspulsen under kraftig belastning. Vid c:a 200 hjärtslag per minut
påbörjas produktionen av mjölksyra enligt fysiologerna.
För att träna så att Du höjer "mjölksyretröskeln", alltså förlänger tiden innan benen
tappar spänster (s.k. spagettieffekten) är det följande träning som gäller.

OBS! För att skona hästens rygg och bakknän i den här farten så "smyger" Du in pedalen
försiktigt så att hästens muskulatur hinner "ställa in sig" på den ökade belastningen och
ej upplever ett ryck varje gång pedalen trycks in.

Börja med REJÄL uppvärmning, därefter intervall enligt följande:
Ställ in trycket på 8-10 (6-7) och kör i 1.50-tempo = 33 km/t  (2.00-tempo = 30 km/t).
Låt sedan pulsmätaren bestämma längden på intervallen.
När den visar ett värde på 200 så försöker du liggar kvar precis där i c:a 300 meter genom
att hålla igen alternativt att mana på hästen.
Peta sedan ur bromsen.  Du märker nu att pulsen sjunker snabbt. Om inte så sänker du farten
tills dess pulsen är nere vid 100 - 120 slag/minut.
Tryck sedan in pedalen igen. Var noga med att hålla föreskriven hastighet. 33 km/t   (30 km/t)
Låt pulsen återigen stiga till 200.
Börja med 3-4 intervaller och avsluta grupp 3-träningen då hästen klarar 8-10 intervaller.
Om Du inte har tillgång till pulsmätare så kör Du intervaller om c:a 300 meter med tryck
och 1000 meter utan tryck. Stanna om möjligt och kolla pulsen för hand för att bilda Dig en
uppfattning om hur hästen i fråga återhämtar sig.
När det gäller värdet på hur långt man skall låta pulsen gå under bromsning så går
meningarna lite grand isär. 200 säger en del och 210 säger andra.
Det blir till att prova sig fram! Din känsla för Din häst är viktig!